1 ägg
1 dl vispgrädde
2 msk mandelmjöl
1 tsk fiberhusk
25 g smör
Lite salt
Vispas i en kastrull på spisen tills den tjocknat..sen på med kanel
Tid: ca 30min
Ca 4 små pannkakor (tydligen mättande)
Ingredienser
2 ägg
2 dl vispgrädde
1 msk fiberhusk
3 msk smör
1 krm salt
Gör så här.
* Blanda samma alla ingredienser i en bunke (gärna elvisp) och låt svälla ca 5 min.
* Värm upp smöret och blanda in i pannkakssmeten
* Stek i panna på båda sidorna
Jag har inte hunnit pröva denna ännu men skall vid tillfälle.
Ett recept jag fick då jag fyllde för några år sedan! Aldrig hunnit pröva själv men shit vad gott det var!
Rabarbermarmelad med ingefära
Tvätta 2 citroner noga och skär dem i tunna skivor.
Skala 6cm ingefära och skär den i små bitar.
Varva 1 kilo rabarber med citron, ingefära och 12 dl socker i en gryta.
Låt stå över natten och safta sig.
Hetta upp långsamt och låt småkoka 15-20 min tills att rabarbern mosar sig.
Koka på något högre värme ytterligare 30-40 minuter till att den blir klibbig.
Häll upp i burkar och förslut dem genast!
Ja det är en bra fråga!
Jag köpte ganska mycket film från Discshop och var uppe på platinakund ett tag. Oftast filmer jag har sett sen förrut och visste om och de fick gärna innehålla mycket bakom kulisserna-reportage. Jag vill faktiskt inte veta om hur mycket jag har lagt ut. Ni vet dessa små lådor på ICA/Coop och man går förbi och tada.. 3 för 99 kr.. Men jag ska ju bara kolla lite och slutar med att man (läs jag) bär runt på en trave nya filmer. MEN!
Det bästa är att jag ändå kan kolla på filmer flera gånger utan att jag minns jättemycket storyn (sen att det dyker upp när jag väl kollat ett tag är en annan sak) men jag uppskattar filmerna ändå. Min hylla har en fin liten samling men sen hände det dära. Jag blev av med jobb och jag gick in i väggen och plötsligt så gick det inte att köpa som jag brukade göra. Jag fick tänka efter och det var väl lika bra det. Jag behövde väl kanske lära mig att tänka efter lite mer innan (vilket jag ändå oftast gjorde) men jag gör ju inte så mycket annat så film är ändå en stor del av mitt liv så why not! Ibland så måste man unna sig något extra. Hellre det än att jag går ut och festar och inte får ut något av det.
Något jag faktiskt inte har hunnit pröva ännu är dessa strömmande tjänster a la Netflix m.fl. Prövade Voddler men det var sjukt buggigt så det funkade inte ens på min dator (det har väl uppdaterats rejält sen dess). Nu strömmar jag i alla fall från olika sidor tv-serier och det funkar bra även om man får ju vänta lite men det är fullt klart godkänd kvalitet!
Bio! Jag brukade gå ganska ofta på bio men samma sak här. Det händer inte speciellt ofta numera! Lite då och då och oftast går jag faktiskt själv! Jag behöver inte anpassa mig efter någon som har sitt schema och jag kan gå när jag känner för det. Ibland är det dock roligt att gå med andra, men ni får gärna vara tyst (viska om så) och respektera er miljö!
Så sammanfattning! Många filmer har jag. Många filmer jag har redan sett. Men I still like them! En dag så kanske jag även jobbar med dessa!
//Mikael Söderberg
Jag har fått klagomål på att jag överpostar saker på Facebook och jag kan stå för det.
Att jag postar mycket saker i perioder ja men jag skiter totalt vad andra säger om det. Ni behöver inte läsa allt (det går att filtrera, både mentalt och tekniskt) och det går att ta bort mig! Jag postar för min egen skull och för att det är något bra jag läser om eller vill dela med mig av eller att jag ser mig själv men då jag har varit rejält vilsen i livet och börjar finna min väg så är det också som en påminnelse om vem jag är och vart jag vill komma. Sen vet jag att vissa bilder jag delar vidare inte har sagts av t.ex Ghandi, Johnny Depp eller vem det nu står på “citatet” men jag orkar inte säga läs texten och ta det med en nypa med salt vem som påstås säga detta om det ska behövas sägas hela tiden. Ta emot det ni tycker är rätt och ni kan relatera till eller kommentera eller som jag sa ta bort mig! Facebook är inte allt.
Vad jag nu postar är dessa typiska lev väl, tänk på naturen och var varm och respektfull etc etc. Ni vet om dessa då alla har minst en i sitt flöde som postar sådana.
En person blev skitlack och han har varit väldigt negativ under en tid och alltid ska kommentera dumheter som han lika väl kunde ha undvik att säga överhuvudtaget.. Jag uppskattar att han sa något när han väl sa att jag ska sluta men vi kom fram till att vi tar bort varandra (jag blockade honom och sa det innan och han godtog det).
Sen har vi en annan som också kommenterade men som jag har bättre kontakt med. Han vill gärna läsa vissa av länkarna jag bifogar men alla dessa andra vill han helst undvika.
Min syster har också påpekat att jag överpostar… Well well.. Like I should care? 😛
Min facebook är min arena! Take it or leave it. Take me for who I am!
//Mikael Söderberg
Jag vet att jag har slarvat rejält med motion under mitt liv.
Motivationen har inte funnits där (mycket på grund av välmåendet – jag har inte mått alltid så bra och då är det lätt hänt att man dras från att träna utan man gör hellre annat (läs mindre än mer saker))
Men det finns vissa saker jag har gjort under livets gång.
Sagan börjar för många år sen tillbaka. Så länge tillbaka att jag inte ens minns när det var men under 10 års åldern ändå? Ehh.. Som sagt länge sen.
Jag gick faktiskt på ridskola. Tada.. Nya Pang pang-“Lucky Luke” for the win. Slutade med att jag blev avkastad någon gång och jag fick en rejääl flygtur snurrade runt och landade på rygg och blev lätt trampad på. Domarna slängde sig upp och alla gav mig en 10a.
Seriöst så blev jag hästrädd och aldrig suttit på en häst sen dess. Det var inget upp i sadeln igen för min del även om jag har tänkt att pröva någon gång igen someday. Nu vågar jag i alla fall fram till hästar och har alltid tyckt att de är några enormt vackra och ståtliga djur.
Jag umgicks förrut mycket (vi umgås fortfarande men inte i samma mängd) med en kille ifrån Norrtälje som åkte lite inlines. Jag fick pröva hans par någon dag där och jag blev baktung och jag höll på att köra in i en parkerad bil och på den vägen är det. Jag köpte ett par egna dagen efter och vi åkte nog lätt någon mil nästan varje dag där ett tag framöver.
Inlines-par 1 gick sönder efter mycket åkande så gick spännet av om jag minns rätt
Inlines-par 2 var mina bästa jag haft i form av kullager och rullning men sprack i själva meden då jag åkte ner för en trottoarkant. Tur att det inte var mitt i en backe eller så…
Inlines-par 3 – Jag fick in en massa skräp i mina kullager och jag har slarvat med att putsa rent dessa efter mycket åkande och haft otur med vädret.
Inlines-par 4 (nuvarande) Efter en lång paus så precis inköpta och nu även kört några mil med. Love them! Nu ska jag vara mer noga med ombyteskor och dylikt om det börjar molna till också! Samt att ta hand om dem bättre så ska dom nog hålla minst lika många år som de andra (Ja vi snackar många år per par här alltså.)Men shit vad jag har saknat att inte kunna åka inlines här ändå! Sen att jag nu fått åka mycket själv det gör inte mig något men jag letar åkkamrat utöver!
Kampsport
Bujinkan Budo Taijutsu hette den kampsport jag gick under kanske 1.5 år. En väldigt defensiv variant men som passade mig väldigt mycket. Jag har ju alltid sen liten ålder fascinerats av ninjor och denna är ju en gren av just ninjutsu.
Grepp, kast, slag o sparkar samt traditionella vapen har jag fått pröva på. Till en början fick jag även använda mig av åksjuketabletter på grund av att jag blev så illamående av alla kullerbyttor vi fick göra!
En rolig grej jag fick hålla på med och passade bra då jag jobbade i närheten av den dojon som användes. Man fick dock stanna kvar lite ibland i city för att gå direkt till träningen. Var väl egentligen enda nackdelen. På detta kunde man vara med på den mer avancerade träningen som var direkt efteråt. Man blev lite seg om man inte hade hunnit äta innan det vill säga.
Varför jag slutade? Vi var en lagom stor grupp som efter avanceringen blev mindre och mindre. Jag gick med en gammal klasskamrat och en av mina systrar. Klasskamraten fick jobb nere i Malmö och var tvungen att sluta. Min syster var tvungen att sluta på grund av en handskada och lite annat som påverkade utanför. Kvar var bara jag (inklusive övrig grupp som hade försvunnit) Jag gick så ett tag och man lärde sig mycket (då de hade ju ändå slagit ihop till den övre gruppen) men efter någon sjukdom så kände jag att jag tappade motivationen att komma dit när man inte hade de övriga att gå tillsammans med.
Synd men man får se om det tas upp igen.
Parkour! Jag gick med på 2 “vandringar” där man fick pröva på denna grej. (Ni har säkert sett filmklipp där man springer från punkt A till B och hoppar, kryper och allt möjligt smidiga tips (bland annat hopp mellan hustak)). Absolut en kul grej men det krockade väldigt mycket med en längre deppresion och vägginspringning jag råkade ut för. Men ska absolut ta och kolla upp det där igen. Jag har ju en nackdel (men också en fördel) att jag är så lång av mig så man får väl tänka på det lite extra så man inte skadar sig lite mer för att inte styrkan hinns med (än så länge)
Simning och bada! När jag gick i skola i Karlshamn så gick vi iväg och simmade minst en gång varje vecka. Jäklar vad kul vi hade där ändå. Sen att det blev mycket mer badande än simmande är något annat. Men om du hade sett hur vi badar så skulle du förstå att vi snackar bra motion om annat.. Rejält mycket hoppande, skuttande och dykande från kant och under vatten. Jag älskar vatten helt enkelt och skulle lätt vilja simma oftare.
Jag brukar säga den här sommaren så ska jag ta mig ut till sjö, hav etc.. Men blir inte av lika ofta som jag skulle vilja. Det ska bli ändring på det samt att jag ska ta mig mer till badhus (som ju funkar även övrig tid)
Yoga, styrketräning, jogging! Dessa tre är något jag nog skulle behöva ta till oftare också. Jag gör dessa lite mer sporadiskt då och då men inget direkt avancerat och inte någon rutin.
Tittar jag på vad jag skriver så har det inte varit så mycket brist på saker att göra men just att jag har kanske inte haft just som jag precis sa. Någon rutin. Det har varit mycket uppehåll och krock av mentala blockeringar, deppresioner och annat som har tagit mer fokus och energi. Ändring på detta ska det bli! Oftare är första målet!
//Mikael Söderberg
Eftersom folk triggar varandra så blir det inte lätt att avsluta detta. Men NÅGON behöver ta och säga “stopp! Jag går inte med på att vi fortsätter med dessa destruktiva handlingar och det är inte längre roligt att förstöra för oss själva och för andra”.
Det kommer krävas mod att göra en sån sak utan att falla för grupptrycket! och det finns säkert många (mindre bra personer) som kommer till känsliga områden för att just trigga igång dessa konflikter (och jag hoppas verkligen inte att det är som det ryktas om att även kvällstidningar gör det).
Det har ju inget med folk i dessa områden att göra i sig!
Men man får alla ta ansvar för sina egna handlingar. Att tänka är en sak och att göra är något helt annat. Då har det gått för långt!
Politikerna och polisen/brandmännen har sitt ansvar (och får ta itu med frågan från sitt håll) men jag tror att alla människor behöver hjälpa till på sitt sätt!
Visa medmänsklighet! Lyssna på dem i området och visa godhet! (De flesta vill ju bara ha lugn och ro men sen finns det andra och som jag sa folk utifrån som kommer dit och hittar personer som börjar följa)
Är ju bara tur att det inte har hänt några värre personskador ännu vad jag har förstått (har inte följt helt, bortsett från skjutningen där i början) men det är nog bara en tidsfråga och det vore ju trist om det är det som ska spela in vart det slutar? Men det kan ju finnas folk som triggas av detta med!
SEN tror jag att det är viktigt nu med vuxna förebilder som kan finnas på plats. Vad jag har förstått får många ungdomar och barn klara sig kanske lite för mycket själv och föräldrar vågar inte/orkar inte bry sig och samtalar och finns där i stort och smått (och då även innan dessa händelser). Lek/umgås och visa respekt och värme! Bygg upp era barn och era ungdomar till varma personligheter.
Jag ber er! Visa värme, ljus och kärlek till er själva och till varandra!
Vi bryr oss men det är inte värt med detta tillfälliga “roliga” här och nu! Tänk på framtiden! Tänk på er miljö och omgivning.
Är det verkligen värt detta?
Folk kommer sluta lyssna och då är det en till utmaning som behöver tas itu med. Man måste alltså även nu bygga upp ett förtroende för att folk ska kunna lita och lyssna på en igen.
Och på den vägen är det. Det byggs på!
En skolbränning, restauranger, skadegörelse, bilar.
Mycket destruktivitet och frustration. Ilska som får utlopp!
Vilka är det som drabbas mest? Barn och ungdomarna själva.
I skolan får ni mat, kunskap och vänner. Utan bilar så kan ni inte få skjuts till något event eller kanske om någon närstående har blivit sårad/skadad eller värre olycka/sjukdom kanske just den dära bilen hade varit er räddning. Hur kul är det att se utbrända/förstörda skal på er planet? Tomma platser som är svåra att ersätta. En lokal som i framtiden kanske gav er jobb. Där ni hittade er framtida bästa vän inför hela livet. Kanske den bästa chef någonsin ni hittar. Vem vet, kanske även er livskamrat och kärlek?
Jag hoppas vilket fall att det tar slut snart. Det gör ju oftast det tills slut men det verkar ta sin tid. Jag hoppas att fokuset blir mer positiv och att lärdomar fås och att vi alla hjälper till!
Vi är bara människor! Vi är sårbara och vi är känsliga men vi är också sjukt starka och samhöriga när det verkligen gäller! Vi bryr oss om varandra men alla behöver hjälpa till med sitt strå till stacken!
Låt oss få det desto roligare tillsammans och låt oss börja om!
//Mikael Söderberg
Jag är inte mycket för folksamlingar alltså.
Jag tänkte idag gå förbi Dramatens utförsäljning (ja de har sådana lite då och då för att göra plats för nya kläder) men jag kom iväg lite sent. Jaja so be it!
När jag kom på plats så såg jag kön och den bara fortsatte och fortsatte ringla sig vidare runt hörnen på huset.
Sure jag ställer mig och väntar. Vid 10 som den började så rasslade det på ändå ganska bra! Kom in och jag säger så här! KRIGSZON!
Folk sprang överallt och rafsade åt sig alla möjliga kläder och i enorma mängder. Det stod folk överallt och de vaktade kläder som de hade lagt i högar på golvet! Oh my…….beep-a-peep.
Jag gick i alla fall en runda för att titta vad som fanns och det var verkligen inte mycket ändå som jag fattade tycke för. Säkert hade de roligaste plaggen redan gått men jag såg lite vad folk också gick runt och bar på. Säger så här.. Nja!
Jag gick ut ganska snabbt ändå sen därefter. Inte min grej.
Jag är sjukt glad att jag ändå är den jag är idag. Förr i tiden skulle jag aldrig utsatt mig för denna kaotiska miljö. Jag skulle tycka det var jobbigt redan att ställa mig i den dära kön.
Jag har en gång i tiden varit extremt blyg och haft en viss tendens av social fobi. Kan nämnas att jag har kämpat bort det mesta för egen del. Jag har känningar och jag har dagar då det är svårare men oftast så är det hanterbart. I annat fall så kan man ju alltid gå iväg från miljön. Mitt eget val! Men jag brukar inte fly utan det går att andas ut situationen och jag vet att det är mestadels en känsla och inget farligt!
Förmiddagen fortsatte istället mot centralen och en fika (läs frukost) på @BaristaFair.
Mumsig frukost och bra musik! Can’t go wrong there! 🙂
//Mikael Söderberg
100 inlägg på 100 dagar! Med start från och med idag! (Denna post ej medräknad)
Kanske är en bra början för mig att få igång bloggen igen! (Jag är ju inte speciellt aktiv om man säger så 😛
Låt bloggandet börja nu!
//Mikael Söderberg